Byt tänk, inte mobil

Det är många som vill sälja iPhone 6 till oss konsumenter just nu. Telenor puffar dessutom för möjligheten att byta mobil varje år. Ett upplägg kallat för Change som företaget kört ett tag med Obama-inspirerade kampanjannonser.

Så här beskrivs Telenor Change på företagets hemsida: ”Allt för länge har du tvingats vänta ut din bindningstid för att kunna byta mobil, nu är det dags att ändra på det. Från och med nu får alla som köper en mobil med Telenor Change möjligheten att byta mobil varje år. Du behöver aldrig mer missa ett stort mobilsläpp och kan få den mobil du vill ha när du vill ha den! — Redan 12 månader efter att du köpt din mobil kan du besöka någon av våra Telenorbutiker och byta till en ny mobil. I butik gör vi en snabb besiktning på din nuvarande mobil för att se att allt fungerar. När du gör bytet stryks de resterande delbetalningarna på din gamla mobil och en ny delbetalning på 24 månader för din nya mobil startar – inga dolda avgifter och inga krångliga villkor! — Med Telenor Change ger vi befintliga kunder möjligheten att testa på ny teknik, samtidigt som vi tar hand om den fullt dugliga mobiltelefonen och säljer den vidare till nya användare. Inga fler gamla mobiler som samlar damm i byrålådan och inget mer krångel med att själv försöka sälja den.”

Vid en första anblick ser upplägget både attraktivt och miljösmart ut. Smidigt för den som vill hålla sig ajour med senaste tekniken och fint att mobiloperatören ser till att den gamla (nåja, egentligen nästan nya) mobilen kommer till nytta. Men vänta nu, är det inte en hund (eller snarare kund och hållbar utveckling) begraven någonstans?

Jo, för det första innebär Change att kunden tecknar sig för ytterligare en lång bindningstid hos mobiloperatören. En kostnad och en ofrihet som man givetvis kan välja att ta om man har råd, bara man är medveten om den. Denna ”inlåsning” är inget som företaget döljer, men inte heller något som man talar särskilt högt om. Och det är inte särskilt svårt att gissa att det är just här – genom att binda upp kunder om och om igen – som Telenor kan räkna hem det som vid en första anblick verkar vara bara till fördel för konsumenten.

För det andra innebär Change ett underblåsande av ett ohållbart konsumentbeteende. Det är förvisso bra med återbruk och återvinning, men sett ur perspektivet hållbar utveckling är de bästa prylarna vanligen de som används länge eller som aldrig produceras. För det är knappast långsiktigt hållbart att byta mobiltelefon en gång om året. Och har du och jag verkligen behov av det? Eller är det så att någon annan – i detta fall ett företag – försöker att plantera ett behov och skapa ett beteendemönster hos oss? Ett mönster, ja nära nog en livsåskådning, som brukar kallas konsumism.

Så byt inte mobil varje år. Byt tänk istället. Köp gärna en ny mobiltelefon, men bara när du verkligen behöver en. Börja snarare med att se över din inställning till konsumtion. Det kostar inget och är förhoppningsvis inte inlåst i något långt abonnemang. Ja, byt konsumismen mot en mer hållbar livsinriktning. Inte om 12 månader utan redan idag!

 

 

Sveriges konsumenter kräver ursprungsmärkning av kött #meatorigin

Lisas miljöblogg uppmärksammar kampanjen Var kommer köttet ifrån? #meatorigin. Hållbara handlingar tänker inte vara sämre, för vem vill inte veta var köttet i korven kommer ifrån!?

Lisas miljöblogg

90 procent av konsumenterna i EU vill veta var deras kött kommer ifrån. Ändå är det i många fall omöjligt att få tillräcklig information om varifrån köttet i Caesarsalladen, isterbanden eller färdiglasagnen kommer.

Nu inleder de europeiska konsumentorganisationerna i 14 länder en gemensam kampanj för alla konsumenters rätt att få veta var köttdjuren är födda, uppfödda och slaktade.

Klicka på bilden och gå till kampanjen!
kottkampanj_480

View original post

Nyckelhålet för barn

Idag skriver DN om en undersökning genomförd av Konsumentföreningen Stockholm som visar att många av de livsmedelsprodukter som är riktade till barn är onödigt dyra, söta och feta. Antalet matvaror som riktar sig till barn och barnfamiljer har också ökat kraftigt över tid. Få är väl förvånade över denna utveckling. Konsumentföreningen vill dock inte se några förbud utan förespråkar självsanering inom livsmedelsbranschen, alltså att producenterna på eget initiativ ska se till att varor som marknadsförs till barn har ett vettigt näringsinnehåll.

Det är förvisso möjligt att branschen kan komma att ta ett större ansvar framöver, även om man kan tvivla när man ser siffrorna över utvecklingen hittills. Jag tror dock att det också finns ett utrymme för riktade samhällsinsatser för att hjälpa barnfamiljer att välja nyttigare produkter. Ja, kanske är det dags för nyckelhålet för barn, en särskild satsning – med barnorienterad logotyp – för att lyfta fram näringsriktiga alternativ bland de produkter som är vanliga i barnfamiljers vardag!?

Rått rött riv och surkål

Jag har tidigare skrivet om fördelarna med fermentering och utlovade då också ett inlägg om hur man mjölksyrar grönsaker i praktiken. Nedan följer därför ett par enkla receptförslag och några tips på vägen. Jag är dock något av en nybörjare i fermenteringssvängen och tar tacksamt emot andras erfarenheter av denna spännande form av förädling och konservering av grönsaker!

Fermentering i praktiken

Fermentering – resurshushållning som är både enkel och rolig att praktisera.

Vilka grönsaker?

Det finns många grönsaker som kan fermenteras. Några uppslag är blomkål, rödbetor, morötter, broccoli, selleri, palsternacka och lök. Vitkål – som kallas surkål när den mjölksyrats – är mångas favorit och är dessutom en utmärkt bas i olika syrade grönsaksblandningar.

Vassla och saltvatten

På råa grönsaker finns en naturlig förekomst av mjölksyrabakterier. Dessa bakterier dör vid värmebehandling och det är därför grönsakerna ska vara råa vid fermentering. Syrningsprocessen kan dock snabbas på genom att man tillsätter mer av levande mjölksyrabakterier i form av vassla. En deciliter vassla till ett kilo grönsaker är ett bra riktmärke.

Vassla är enkelt att framställa hemma genom att låta filmjölk rinna av genom ett kaffefilter i en tratt (ställd i ett högt glas eller motsvarande). Tänk på att påbörja detta några timmar före det att grönsakerna bereds, så att vasslan är redo när den behövs. Välj gärna ekologisk filmjölk när du gör vassla, och se till att ta hand om den extra tjocka filmjölk som blir kvar i filtret. Passar utmärkt som alternativ till tjock yoghurt i matlagning eller som tillbehör till olika maträtter.

Det är dessutom bra att förbereda lite saltvatten som kan behövas för att fylla upp de grönsaksfyllda burkarna med vätska. Koka upp några deciliter vatten (använd gärna vattenkokaren) och tillsätt sedan salt motsvarande 1,5 procent av vattnets vikt. Låt vattnet svalna av.

Salt stimulerar tillväxten av mjölksyrabakterier, drar vätska ur grönsakerna, hämmar tillväxten av oönskade mikroorganismer och bidrar positivt till den fermenterade produktens smak. Samtidigt är det viktigt med en korrekt koncentration salt för att fermenteringsprocessen ska bli bra. Koncentrationen ska vara 1,5 procent baserat på grönsakernas vikt (se ingrediensförteckningarna nedan).

Förvaringskärl

De fermenterade grönsakerna förvaras smidigt (och är vackra) i en eller flera glasburkar med tättslutande lock. Här fungerar det utmärkt med honungsburkar eller andra återanvända glasburkar. Det är dock viktigt att burkarna och locken är väl rengjorda. Jag brukar hälla kokhett vatten i burkarna och på locken i förväg, och sedan se till att de är ordentligt svala innan grönsakerna ska på burk.

Beredning av grönsakerna

De grönsaker som ska fermenteras behöver vara någorlunda finfördelade (undantaget är små gurkor som kan vara hela, och blomkål och broccoli som inte finfördelas utan bara bryts eller skärs till mindre bitar). Mjölksyrabakterierna kräver nämligen riklig tillgång till kolhydrater för att den önskade jäsningsprocessen ska uppstå (och finfördelad yta ger mycket att äta åt bakterierna).

Tvätta och skala grönsakerna, och strimla och riv dem sedan. Om man river grönsakerna alltför fint kan de dock släppa mycket saft och de blir ganska grötiga i konsistensen. Därför brukar jag nöja mig med den grova sidan på rivjärnet (eller grova rivskivan i matberedaren). Till vitkål är en osthyvel smidigaste redskapet.

Kom ihåg att det är de strimlade/rivna grönsakernas vikt som anges i ingrediensförteckningarna nedan. Mängderna i recepten kan givetvis justeras så länge proportionerna mellan grönsaker, salt och vassla är de rätta. Och var frimodig – våga prova nya och olika kombinationer av grönsaker och kryddor!

Ingredienser surkål

1 kg strimlad vitkål

15 g salt (3/4 msk, 1,5 procent baserat på grönsaksvikten)

1 dl vasssla

Färska örtkryddor som mejram eller körvel, eller torkade kryddor som kummin eller fänkål

Ev. saltvatten (1,5 procent salthalt) att fylla på med

Ingredienser rått rött riv

1 kg strimlad vitkål

1 kg rivna rödbetor

30 g salt (1 1/2 msk, 1,5 procent baserat på grönsaksvikten)

2 dl vassla

Ev. saltvatten (1,5 procent salthalt) att fylla på med

Gör så här

Bered vassla, saltvatten, grönsaker och förvaringsburk(ar) enligt ovan. Lägg de strimlade och/eller rivna grönsakerna i en bunke. Häll salt över grönsakerna. ”Stampa” sedan grönsakerna ordentligt med ren knytnäve, så att saltet kan börja dra vätska ur dem.

Packa grönsakerna och deras saft i en eller flera glasburkar (givetvis beroende av burkarnas storlek). Häll på vassla och tillsätt vid behov extra saltvatten så att det står vätska ovanför grönsakerna. Det går att hålla ner grönsakerna under vätskans yta med hjälp av en plastbricka och en kork (eller den smarta plastmojäng som följer med många burkar med soltorkade tomater), som pressas ned när burkens lock är på. Slarva inte med detta – det är när grönsakerna sticker upp ovanför vätskeytan och får kontakt med syret ovanför som jäst och mögel kan börja växa.

Förvaring

Ställ glasburken i en större bunke som kan fånga upp den vätska som pyser ut under jäsningsprocessen. Förvara glasburken i rumstemperatur (jag brukar ställa den mörkt i ett överskåp i köket) under fermenteringen, en process som tar ungefär en vecka (har inte provat med så kallad startkultur, men då ska det bara ta ett par dygn).

När fermenteringsprocessen är klar brukar jag flytta över glasburken i kylskåp. De syrade grönsakerna kan konsumeras direkt, men smaken fortsätter att förädlas under de första veckorna så det kan vara värt att vänta ett tag innan burken öppnas.

Fermenterade grönsaker har lång hållbarhet, surkål upp till ett halvår i kylskåp.

Rått rött riv och surkål

Rått rött riv och surkål på burk.

 

 

Det goda enkla på Meny(n)

Anna och Fanny Bergenströms kokkonst och gamla nordiska kultursädesslag stod på matsedeln för veckans upplaga av Meny i P1. Ett inspirerande programavsnitt både vad gäller matlagning och strävan efter en mer hållbar utveckling. För bevarande och användning av gamla sädesslag kan uppenbarligen bidra till att förgylla vardagsmaten samtidigt som det gör oss lite bättre rustade i tider av klimatförändringar. Lyssna på programmet så förstår du vad jag menar!

Apropå nämnda radioprogram och dess ingredienser. Anna och Fanny Bergenströms kokböcker tillhör mina absoluta favoriter i köket. Ja, enligt min mening är Annas Mat (utgiven i många upplagor) en av de bästa baskokböckerna på marknaden, och Bergenströms har även kryddat kökstillvaron med andra godingar som Kärlek, oliver och timjan och Under valnötsträdet. Nu har Anna och Fanny släppt Det goda enkla, en kokbok som vill inspirera till mer grönt i köket med mycket bönor, linser och nygamla sädesslag. Det blir spännande läsning och provlagning när höstmörkret lägger sig över Uppsalaslätten!

 

Pep talk inför Miljövänliga Veckan

Snart är det dags för Miljövänliga Veckan, en årligt återkommande kampanj som Naturskyddsföreningen drivit sedan 1990. Under vecka 40 (mer exakt lördag 27 september – söndag 5 oktober) uppmuntras vi att byta ut (minst) ett par varor till ekologiska, en förändring som gör stor skillnad för miljö och människor. Naturskyddsföreningen har sedan tidigare lyft fram mejeriprodukter, bananer, kaffe, potatis och vindruvor som särskilt viktiga att prioritera. I årets kampanj satsar föreningen extra hårt på att få fler konsumenter att lägga ekologiska frukter i varukorgen.

Du måste dock inte vänta till vecka 40 med att byta till eko. Varje besök i livsmedelsbutiken innebär en möjlighet att göra skillnad. Och behöver du lite inspiration på vägen kanske Anders & Måns kan få bidra med följande pep talk:

Soppigt värre

Hösten är här och med den en härlig tid för soppor och grytor. I alla fall brukar det vara så i vårt hushåll. Dagens middag var inget undantag. För i eftermiddags följde följande med hem från vår kolonilott på Tunabergarnas: palsternackor, morötter och persilja. Väl hemma igen satte höften Myrberg (Ida brukar kalla mig så ibland på grund av min fäbless för höftning vid spisen) igång ett soppkok.

I grytan hamnade först ett par finhackade gula lökar och fyra krossad vitlöksklyftor som fick fräsa i lite rapsolja (utan att bli brända, bara glasartade). Sedan åkte det i slantar av ett par stora palsternackor och tre morötter. När även rotsakerna fått fräsa en stund tillsatte jag 10 dl kokhett vatten (från vattenkokaren), smulade i ett par grönsaksbuljongtärningar och därefter fick soppan koka till dess rotsakerna mjuknat. Efter det mixade jag soppan till en konsistens som liknade en lös puré. Den tjocka soppan späddes sedan med några deciliter mellangrädde och därpå följde avsmakning med salt och nymald svartpeppar.

Pamosoppa med finhackad persilja

Pamosoppa med finhackad persilja och tryffelolja.

Den färdiga pamosoppan (palsternacks- och morotssoppa) var som väntat ganska söt i smaken och därför gjorde det sig fint med persilja, tryffelolja och flingsalt som tillbehör. Det hade även varit härligt med ett ny- och hembakat bröd till soppan, men så långt räckte inte dagsplaneringen denna gång. Fäbodknäcke Surdeg med färskost var inte helt fel det heller.

 

 

 

Fermentera mera

Fermentering innebär att jäsa ett livsmedel för förädlad smak och konsistens och förbättrad hållbarhet. Denna jäsningsprocess sker vanligtvis med hjälp av mjölksyrabakterier. Några kända exempel på mjölksyrajästa livsmedel är surkål och isterband, och syrade mjölkprodukter som yoghurt, filmjölk och crème fraiche. Detta inlägg behandlar dock främst fermenterade grönsaker.

Mjölksyrabakterier utgör en naturlig del av många råa grönsakers mikroflora. Vid spontan fermentering används dessa naturligt förekommande laktobacillerLactobacillus plantarum är en av de vanligare – för att utveckla en jäsningsprocess. Det går även att tillsätta vassla eller så kallad startkultur (med frystorkade bakterier) för att snabba på jäsningsprocessen. Grönsakerna måste dock vara råa, för vid värmebehandling dör mjölksyrabakterierna.

Vad händer då vid fermentering av grönsaker? Jo, laktobacillerna konsumerar grönsakernas sockerarter (kolhydrater) samtidigt som mjölksyra och ättiksyra bildas. Syrabildningen gör att pH-värdet sjunker från omkring 6,0 till 4,0. Under denna process försvinner andra och mer skadliga bakterier som inte tål den sura miljön. På så sätt förändras grönsakernas arom och konsistens samtidigt som deras hållbarhet ökar.

Fermenterade grönsaker har många fördelar. De kan betraktas som en form av probiotika, det vill säga livsmedel som innehåller aktiva bakterier med hälsofrämjande egenskaper. Vissa sorter av laktobaciller har nämligen visat sig ha positiva effekter på människans mag- och tarmflora. De anses mildra förstoppningsproblem, skydda mot sjukdomsframkallande bakterier i magtarmkanalen och ge näring åt tarmslemhinnan som är central för
kroppens näringsupptag. Vid fermentering reduceras också nitratinnehållet i grönsaker som rödbetor, spenat och kålrötter, vilket är positivt eftersom höga nitrathalter kan leda till bildandet av nitrosaminer som är cancerframkallande.

Jäsningsprocessen är dessutom positiv ur ett näringsperspektiv. Grönsakernas halt av vitamin C bevaras och fermenterade grönsaker verkar därtill positivt för lösligheten av järn. Vid måltider där fermenterade grönsaker ingår ökar järnupptaget. Något som kan vara bra att veta för vegetarianer och kvinnor i fertil ålder (två grupper som ibland lider av järnbrist).

Sist men inte minst vill jag säga något om miljöfördelarna med syrade grönsaker. Genom fermentering kan grönsaker – gärna lokalt och ekologiskt odlade – tas om hand på ännu ett sätt och konserveras för framtida konsumtion. Det kan bidra till minskat matsvinn och färre/kortare transporter. Lägg därtill att fermentering är en energisnål konserveringsmetod. Omfattningen av miljövinsten vid fermentering avgörs dock av valet av råvara. Kål och rotsaker är att föredra om man vill maximera fermenteringens ”klimatnytta”. Samma grönsaker är dessutom billiga att köpa eller odla!

Men hur fermenterar man grönsaker i praktiken? Mer om det i ett kommande inlägg!

 

Bamsemiss

Bamses fruktstund

Tidningen Bamses fruktstund

Med hjälp av tidningen Bamses fruktstund och frukt med särskilda Bamsestickers försöker ICA och Bamseredaktionen förmå barn att äta mer frukt och grönsaker. I tidningen lyfts några olika frukter fram och barn och vuxna får tips på enkla recept med frukt i. Ett lovvärt initiativ med tanke på att mat- och måltidsvanor grundläggs tidigt och att forskning visar att barn och ungdomar äter alldeles för lite frukt och grönsaker.

Livsmedelsverket rekommenderar att barn under fyra år äter frukt och grönsaker varje dag, gärna vid varje måltid. Mängden bör öka successivt med stigande ålder så att barnen vid fyra års ålder äter omkring 400 gram/dag. För barn över tio år och tonåringar gäller samma rekommendation som för vuxna, alltså ett halvt kilo frukt och grönsaker per dag. Fast barn och ungdomar 10+ kanske inte riktigt är målgruppen för Bamses fruktstund.

Royal Gala med Bamsesticker

Royal Gala med Bamsesticker

När jag tittar i Bamses del av fruktdisken och bläddrar igenom Bamses fruktstund upptäcker jag dock att den till synes framåtsyftande satsningen haltar en del. Här finns tyvärr inte ett spår av ekologiska varor, säsongsanpassning eller Fairtrade. En trist Bamsemiss skulle man kunna kalla det. Och ett lite märkligt förbiseende då eko och reko värderas högt av många barnfamiljer idag.

Hållbara handlingar vill gärna se en ökad konsumtion av frukt och grönsaker bland barn och ungdomar, men hoppas att barnfamiljer är så kloka att de väljer ekologiska och Fairtrade-märkta varor före Bamsestickers!