Tänk efter före

Den här veckan sänder Sveriges Radio P1 en intressant och angelägen reportageserie om avfall. I inslaget Det växande sopberget framkommer att vi svenskar alstrar nästan ett halvt ton hushållsavfall per person och år. Lyssnaren får också veta att utvecklingen gått åt fel håll de senaste decennierna, att vi trots utbyggd källsortering slänger allt fler prylar, inte minst elektronik. Och vi slänger också mycket mat som är ätbar eller kastar den på ett sätt som omöjliggör återvinning. Ja, bara en fjärdedel av all mat som slängs tas omhand och återvinns enligt det andra reportaget i serien.

En viktig poäng i reportageseriens tidiga inslag är att vi först och främst måste se över vår konsumtion, alltså konsumera klokare så att en mindre mängd avfall uppstår. För hur väl utbyggd källsorteringen än är/blir så kommer jordens resurser inte att räcka till om vi inte börjar tänka efter före avfallet är ett faktum. Här utgör EU:s avfallstrappa en pedagogisk hjälp genom att ange stegvisa metoder för att behandla avfall. De fem stegen är:

Avfallstrappan
EU:s avfallstrappa. Illustrationen är hämtad från Roslagsvatten AB, www.roslagsvatten.se.

1. Förebyggande. Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. Därför ska både producenter och konsumenter tänka efter före och så minimera avfallsmängden. Som konsument kan man till exempel efterfråga och satsa på produkter som håller länge, som går att reparera eller som är bättre begagnade från början.

2. Återanvändning. En hel del av det som blir avfall skulle kunna återanvändas av någon annan. Skänk bort eller sälj det du själv inte behöver eller vill behålla. En annan variant är att återbruka produkten på ett nytt sätt.

3. Materialåtervinning. Genom återvinning hushållar vi med naturens resurser och spar energi i tillverkningsindustrin. Materialåtervinning är också viktigt eftersom farligt avfall då kan tas omhand på ett säkert sätt. Här kan varje konsument göra en insats genom att verkligen följa anvisningarna för källsortering i sin kommun.

4. Energiåtervinning. I det fall avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i produkten utvinnas genom förbränning.

5. Deponering. Slutförvaring av avfall som inte kan tas om hand på annat sätt. Hit vill man helst inte komma!

Slutligen ett par tips: Prova gärna Ekots quiz om #vårasopor. Eller gå in på Gästrike återvinnares gamla kampanjsajt Tänk före, som just handlar om hur vi kan minska på avfallet.

Annonser

Spola matsvinnet

Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck i avloppet varje år, med andra ord cirka 26 kilo per svensk. Siffrorna kommer från en nyligen publicerad studie genomförd av Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Undersökningen visar också att det vanligaste skälet till att maten eller drycken hälls ut är att den blivit över från en måltid. Andra skäl är att livsmedlet blivit gammalt eller att bäst före-dag passerats. 

Vad är det då som hamnar i avloppet? Undersökningen presenterar följande lista:

Kaffe/te 38 procent
Mejeriprodukter 25 procent
Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl) 11 procent
Fast avfall som ris, pasta, flingor 10 procent
Sås och soppa 10 procent
Sött (glass, sylt mm) 2 procent
Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure) 4 procent 

När jag läser listan konstaterar jag hur väl den första punkten stämmer med mitt hushåll. Det är snarare regel än undantag att vi brygger fler koppar kaffe eller te än vi verkligen behöver. Något som är ett dubbelt resursslöseri, då det går åt mer kaffebönor och teblad än nöden kräver samtidigt som vi hettar upp vatten helt i onödan.

När det kommer till mejeriprodukterna så tycker jag faktiskt att vi har blivit allt bättre på att titta, lukta och smaka på livsmedlen istället för att vara missriktat fixerade vid bäst före-dag (som ju är något annat än sista förbrukningsdag). Och mat som blir över försöker vi också ta hand om genom att äta rester och skapa (mer eller mindre kreativa) matlådor. Fast när det gäller matrester som varit i kylen eller frysen och sedan hettats upp en andra gång är vi lite mer försiktiga. Vi är extra uppmärksamma på kvaliteten om inte allt konsumeras direkt vid det andra tillfället och fryser aldrig om maten. Matsvinnet ska minska, men inte på bekostnad av livsmedelshygienen.

Försäljningsökning som ger eko

Efterfrågan på ekologiska livsmedel steg 2013 (ca 12 procent) och ser ut att öka ännu mer markant i år. ICA:s försäljning av ekovaror steg med så mycket som 62 procent under andra kvartalet i år jämfört med samma period förra året. Denna nyhet är särskilt glädjande eftersom ICA knappast legat i framkant på området. Fast nu verkar det ha hänt något, och detta något märks faktiskt även i hyllorna på lilla ICA Tunabackar där jag vardagshandlar. Ekoprodukterna blir fler och fler, och de säljer uppenbarligen eftersom hyllplatserna ibland gapar tomma.

När Naturskyddsföreningen listar fem (nåja, det är ju faktiskt fler livsmedel än så på listan, men låt gå) viktiga varor att byta till eko nämner de följande: kaffe, bananer och vindruvor, mejeriprodukter, kött samt potatis. Roligt att se att flera av de val som ICA:s kunder gör stämmer med denna rekommendation. Listat utifrån försäljningsvärde hos ICA handlar det om: 1. Mjölk, 2. Filmjölk/naturell yoghurt, 3. Ägg, 4. Bananer, 5. Kaffe. Just denna vecka säljer dock ICA Tunabackar konventionellt odlade vindruvor med 50 procents rabatt om man utnyttjar deras digitala erbjudande. Gör inte det – utan välj något annat och säg också åt din lokala handlare att sluta erbjuda hårt besprutade livsmedel till orimligt låga priser.

 

En ohållbar kredit

Idag är det Overshoot Day, den dag då vi människor har förbrukat jordens årsproduktion av ekologiska resurser och därmed överskridit naturens ”budget” för i år. Fram till nyår är det alltså kredit som gäller. För vi skulle behöva drygt 1,5 jordklot för att matcha mänsklighetens nuvarande konsumtion, och om alla skulle leva som vi gör i Sverige krävdes det drygt 3 Tellus.

Det måste till modiga och långtgående politiska beslut för att vända utvecklingen, och här är de allmänna valen den 14 september en utmärkt möjlighet att påverka politikens inriktning. Varje hushåll kan dessutom dra sitt strå till en mer hållbar samhällsstack. Här skulle Hållbara handlingar kunna komma med en rad tips och tankar, och brukar också så göra. Fast idag väljer jag att stanna inför nedslående och uppfordrande fakta. Våra ekologiska fotavtryck är oproportionerliga. Det här håller inte!

Reko lek, lekande lätt

Frågor som rör hållbar utveckling är ofta komplexa och för en del är nog begreppet synonymt med tungsinne och oönskade uppoffringar. Tur då att det finns många konkreta exempel på hur enkelt och roligt det kan vara att ställa om. Ja, i vissa fall är det till och med lekande lätt.

Retoy erbjuder mötesplatser där barn får uppleva hur kul det är att leva mer hållbart, samtidigt som barnen lära sig om sina rättigheter utifrån FN:s barnkonvention. Retoys verksamhet rymmer leksaksbytesaktiviteter, skapande med trasiga leksaker och återvunnet material, samt möjligheter att låna och leka med eko-etiska leksaker. Vem vill inte vara med och leka sig till en lite bättre värld!?

Apropå reko leksaker och annat som passar när barnen är små. Ekokul är en favorit som jag puffat för förut men som jag gärna nämner igen. Som Uppsalabo vill jag också framhålla Hanazacka, en riktigt schysst barnekiperingsbutik.

 

Gröna sköna busskurer

Att resa med kollektivtrafiken är ett hållbart val, både för miljön och plånboken. Flera av Uppsalas stadsbussar går dessutom på biogas och några är elhybrider. Upplands Lokaltrafik (UL) jobbar även på att anpassa motorer och dieseltankar för drift med ren biodiesel. UL har därtill det ambitiösa målet att vara helt fossiloberoende till år 2020.

Som ett litet steg på vägen mot en ännu mer hållbar kollektivtrafik och en förbättrad stadsmiljö invigdes idag Uppsalas första busskur med sedumtak. Företaget JCDecaux och Uppsala kommun siktar på att det i framtiden ska bli totalt ett trettiotal busskurstak täckta med fetknopps- och fetbladsväxter. Ett småskaligt men intressant projekt, då takvegetationen minskar trafikbullret, absorberar avgaser och tar hand om regnvatten.

 

SJ, SJ gamle vän

SJ går bra ekonomiskt, något som nu kommer bolagets kunder till del genom sänkta biljettpriser på snabbtågen. Priset på återbetalningsbara biljetter sänks med upp till 15 procent i både första och andra klass, och lägstapriset på snabbtågsbiljetter i första klass från 395 till 295 kronor. Tummen upp säger Hållbara handlingar, som också gillar SJs Resenärens Lilla Gröna.

En mindre god nyhet är att SJ slutar sälja utlandsresor. Företaget menar att det är olönsamt att erbjuda den manuella bokningstjänsten för utlandsresenärer och har därför stängt den från 1 augusti. De sträckor som SJ själv trafikerar till Köpenhamn och Narvik går dock fortfarande att boka via företaget, och Interrailkort kan köpas via hemsidan. Den som vill boka andra utlandsbiljetter hänvisas till resebyråer, resesajter eller direkt kontakt med utländska tågbolag. Hållbara handlingar kan här tipsa om DB:s hemsida som ett nav för Europaresor med tåg.

Trist att SJ inte kunde nöja sig med att överraska positivt med en prissänkning, utan samtidigt måste göra det (ännu) svårare för svenskar att ta tåget ut i Europa. Beskedet är även tråkigt för de trevliga och duktiga medarbetare som väglett oss kunder när vi hört av oss till utlandsbokningen. Men allt är givetvis inte företagets fel. Det är ju faktiskt ägaren, det vill säga staten, som sätter ramarna för verksamheten och så styr in företaget på ett spår där lönsamhet är det allena saliggörande. Om exakt en månad är det riksdagsval. Finns det något parti som går till val på att växla in SJ på ett annat spår!? (Jag har inte hunnit kolla upp hur de olika riksdagspartierna ser på detta, så om du vet något, berätta det gärna i kommentarsfältet)

rEKOrdsommar med steg i rätt riktning

Det har varit en rekordsommar och då tänker jag inte bara på solen och värmen. Ekologiska livsmedel har också varit heta. Den stora morgontidningen har berättat om detta i artiklar som Ekologiska drycker vinnare på Systemet, Klart fler antioxidanter i ekomat och Rekordstor efterfrågan på ekologisk mat i år. Men husorganet har även förmedlat nyheten (nåja, så nytt eller överraskande var det väl inte) att Hushållen kastar tusentals kronor rakt i soptunnan genom att slänga ätbar mat.

Att prioritera ekologiska varor och minska på matsvinnet är två bra vägar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Alla hushållskassor mäktar inte med att göra en radikal omställning till eko, men nästan varje hushåll kan ta ett, ett par eller flera steg i rätt riktning. Ja, om man lever under  knappa förhållanden så kanske ekomaten måste stå tillbaka, men man kan göra desto mer på matsvinnsfronten och samtidigt spara en hel del pengar.

Gör det lätt att göra rätt istället

Producentansvar är ett av de styrmedel som används för att uppnå de svenska miljömålen. Med producentansvar menas att producenten eller importören är ansvarig för att samla in och ta hand om produkter efter konsumenternas slutanvändning. Detta ansvar ska motivera framtagandet av produkter som är resurssnåla, mindre miljöbelastande och enkla att återvinna. Idag är det åtta produktgrupper som omfattas av lagstiftningen om producentansvar: batterier, bilar, däck, elektriska och elektroniska produkter, förpackningar, returpapper, läkemedel och radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor.

Dagligvaruförpackningar omfattas alltså av producentansvaret, och på mjölktetror och andra livsmedelsförpackningar framgår ofta hur de ska avfallssorteras. Det förefaller dock inte finnas någon lag om sorteringsanvisningar på förpackningar, vilket kan tyckas lite märkligt med tanke på det tvingande producentansvaret (Förpacknings- och tidningsinsamlingen rekommenderar i och för sig sorteringsmärkning av konsumentförpackningar). Det gör att sorteringsanvisningar i vissa fall saknas, och bidrar säkert också till att de ibland är svårtolkade eller inkonsekventa. Nedan följer ett bra exempel på det senare. Gör det lätt för konsumenten att göra rätt istället.

Inkonsekvent sorteringsanvisning

Svårtolkad sorteringsanvisning. Ska förpackningen sorteras i behållaren för komposterbart eller plast? Eller är det meningen att konsumenten ska förstå att emballaget är komposterbart och tråget av plast? Det känns lite krångligt att behöva ringa ICAs kundkontakt för att få veta vad som gäller.

 

 

 

Fullmatad sommar och maxad höst

Efter en fullmatad men samtidigt vilsam ledighet närmar sig vardagen igen. För sommaren har varit intensiv och tillbakalutad på en och samma gång, med en fruktbar mix av resor och hemmatid, umgänge och avskildhet, planerat program och ”ta-dagen-som-den kommer”.

Nu känns det dock skönt att komma tillbaka till många av de rutiner och sammanhang som hör terminerna till. Det är också dags för Hållbara handlingar att lämna trädan. Hösten ser ut att bli maxad och det finns även en hel del att lyfta fram och skriva om från sommaren som varit (och fortfarande är).

En puff för Naturskyddsföreningens kampanj om att klimatmaxa politiken får bli ett första inlägg:

De allmänna valen rycker allt närmare (14 september) och för den som vill bidra till en hållbara utveckling är rösthandlingen ett gyllene tillfälle att göra skillnad. Hållbara handlingar tar dock inte partipolitisk ställning och tänker alltså inte säga åt sina läsare hur de ska rösta. Kom dock ihåg att rösta och gör gärna ett så hållbart val som möjligt.

På Naturskyddsföreningens hemsida finns en guide för den som vill ha hjälp att miljörösta.