Vila och rekreation

Sommar och tid för vila och rekreation. Det senare ordet har ibland något nästan ytligt över sig. Jag tänker dock på rekreation i dess bokstavliga betydelse, som återskapelse. Någon skapar nya möjligheter när människan vilar från sitt verk.

Åker och trädgårdsland behöver perioder av vila för att kunna bära växt igen. Visst, man kan gödsla och pressa jorden till det yttersta, men förr eller senare måste den få stå i träda. På ett liknande sätt är det i människans liv. Även där behövs ett växelbruk mellan vardag och helg, verksamma perioder och återhämtning. Bara så kan livet levas hållbart i längden.

Nu är tid att bryta vardagens mönster och låta andra saker ta plats. Ja, somligt – både tyngande krav och mer kära ”måsten” – får ta paus för att annat ska få rum. Jag behöver det för att inte bara hastigt betrakta utan faktiskt se, inte endast höra utan också lyssna.

Apropå lyssnande kan jag rekommendera KG Hammars lovsång till onyttigheten, mellanrummen och pauserna i Tankar för dagen från tidigare i sommar. Ett annat tips är Tomas Sjödins vinterprat om vila från i december ifjol.

Till det som får stå i träda en period under denna sommar hör Hållbara handlingar. Jag anger inte ett datum för återkomsten till tangentbordet, men skulle tro att det blir i mitten eller slutet av augusti. Vill därför passa på att önska alla läsare en riktigt skön sommartid.

Pax et Bonum – en gammal pilgrimshälsning som betyder Frid och allt gott!

 

Gröna Coop ett minne blott

SAS EuroBonus har gått och blivit partner till Coop i kooperationens nya medlemsprogram. Genom avtalet kommer de två medlemsprogrammen att samverka och medlemmarna kan använda sina poäng i båda systemen.

Coop verkar väldigt nöjda med upplägget. Så här säger Mikaels Ahlqvist, chef för Coop MedMera medlemsprogram, i ett pressmeddelande: ”Vi är mycket glada över vårt partnerskap med SAS EuroBonus som möjliggjorts av vårt nya poängbaserade medlemsprogram. Nu får våra medlemmar del av SAS EuroBonus unika erbjudanden. De kommer bland annat ha möjlighet att använda sina samlade poäng till flygresor med SAS.”

En härlig kundnytta kan tyckas, men rent ut sagt bedrövligt med tanke på Coops ambitioner på miljöområdet. En synpunkt som också lyftes i Sveriges Radios Ekonomiekot igår. Men KFs ordförande Anders Sundström tar lätt på kritiken: ”Jag tycker inte att vi kan se det på det sättet, att världen skulle bli väldigt mycket bättre om vi avskaffade allt flyg.” Och efter denna retoriska manöver (där kritikerna alltså förlöjligas genom att deras åsikter dras in absurdum) börjar han prata om att det är konsumentens ansvar att göra sina val.

Visst är konsumenten – i alla fall delvis – ansvarig för sina val och i mötet med Coops nya medlemsprogram går det ju förhoppningsvis att finna andra fördelar än billiga flygresor. Samtidigt är det djupt beklagligt att Coop MedMera inte hjälper sina medlemmar i en mer hållbar riktning än så. Och en ordförande som uttalar sig på detta sätt känns varken som ett lyft för kooperationen eller miljön. Något Coop kan få äta upp. De myndiga och miljömedvetna konsumenter Sundström hänvisar till kanske väljer att klippa sina medlemskort. Men vad gör väl sådant när kooperationen fått till det med SAS Eurobonus!?

Uppdatering 140619: Bläddrar i senaste numret av Coops medlemstidning Mersmak och hittar där följande om nya medlemsprogrammet: ”Lanseringen av det nya programmet ingår i en större satsning för att skapa ett Coop med ökat fokus på ekologi, hälsa och miljö, med bättre butiker och service, samt konkurrenskraftigare priser. Ett Coop att vara stolt över och som du kan vara med och påverka.” Hur ett ökat fokus på miljöfrågor går ihop med samarbetet med SAS Eurobunus framgår inte. Anders Sundström kanske kan förklara det för mig och andra medlemmar!? För nej, det nya medlemsprogrammet har inte gjort mig mer stolt över kooperationen. Hittills har det bara skapat en trist bismak av irritation och besvikelse.

TANSTAAFL

”Gratis är gott” heter det. Men smaken av billig mat blir lätt fadd om jag tar in de verkliga kostnader som livsmedelsproduktionen innebär för människor och natur. För ”There ain’t no such thing as a free lunch” (TANSTAAFL). Någon, några eller väldigt många har betalat – eller kommer på något sätt att få betala – vad det faktiskt kostar. Och mellan dem och mig finns det åtskilliga som tjänar grova pengar på att jag inte funderar mer eller djupare över gratislunchen.

Vad folk(en) äter

I projektet och boken Hungry Planet: What The World Eats har Peter Menzel och Faith D’Aluisio fångat vad genomsnittliga hushåll i olika kulturer äter under en vecka. Bildserien är enkel och vacker samtidigt som innehållet är drabbande och tankeväckande. För nog visste jag att skillnaderna är väldigt stora mellan olika sammanhang under solen, men så här sida vid sida blir det tydligare än någonsin.

 

Allt du (inte) vill veta om plast

Igår släppte Naturskyddsföreningen rapporten Allt du (inte) vill veta om plast. Rapporten förefaller både intressant och balanserad, fast jag kan inte leverera någon regelrätt recension då jag endast hunnit skumma den åtta sidor långa sammanfattningen.

Naturskyddsföreningen står knappast för plastkramande, men är samtidigt inte så kategorisk att den hävdar att all plast ska rensas bort utan urskiljning. Klokt eftersom plast är ett praktiskt och bra material i många sammanhang. Fast det beror givetvis på vilken plast det handlar om. Därför är det lätt att stödja Naturskyddsföreningens krav på tydligare innehållsförteckningar för plaster och förbud mot en rad farliga ämnen – bland annat ftalater och bisfenoler – eller misstänkt farliga ämnen i olika plaster.

Som i så många fall gäller det alltså att inte kasta ut barnet med badvattnet. För att ta ett exempel. Plast har revolutionerat livsmedelsförvaringen och radikalt förbättrat möjligheterna till en god livsmedelshygien. Sedan är det en annan sak att en del – eller många – av de plaster som kommit att användas för detta ändamål innehåller ämnen som visat sig mindre lämpliga. Fast den senare risken ska givetvis vägas mot den förra. Man kan ju faktiskt fara väldigt illa av undermålig livsmedelsförvaring också.

Det gäller alltså att hålla två tankar i huvudet samtidigt, förmå se plastens fördelar på samma gång som kraven på plasten måste höjas och vissa ämnen i plaster förbjudas. Här tänker jag även på den plastbantning som pågår i många hushåll. Det är alldeles utmärkt att sluta köpa eller fasa ut plaster som innehåller farliga ämnen. I vissa fall får jag dock intrycket att det är all plast som ska bekämpas. En sådan onyanserad hållning kan bland annat leda till ett onödigt resursslöseri, där plast som redan är producerad inte kommer till användning utifrån beslut som kanske grundar sig mer på ryktesspridning om risker och känslomässiga reaktioner än på saklig information. Men visst, i de fall man är osäker på om ett material är säkert att använda är försiktighetsprincipen att bra alternativ.

För den som är i färd med att köpa plast ger Naturskyddsföreningen följande vägledning: Leta efter nya produkter tillverkade inom EU, eftersom lagstiftningen inom unionen är strängare än på andra håll. Nya plastprodukter är också oftast bättre än äldre då lagstiftningen skärpts på senare år. Om du vill orientera sig bland plastprodukterna där hemma kan jag rekommendera Wikipedias artikel om plastklassningskoder eller en användbar guide över plastsymboler och återvinningsmärken.

 

 

 

Återskapade hagmarker och motorcyklar

Värdefulla hagar

Värdefulla hagar bidrar till biologisk mångfald.

Igår vandrade Ida och jag etapp nummer fyraUpplandsleden, en fin tur på lite drygt nio kilometer mellan Kopphagen i Länna och skolan i Almunge. Längs vägar och stigar mötte vi både sådant som gladde och upprörde. Till det förra hörde bland annat västergök, liljekonvaljer i mängd och återskapade hagmarker. Det senare handlade framför allt om tre motorcykelåkare. För ja, tro det eller ej, men när vi intog vår lunch på några soldränkta stenhällar längs leden så blev vi nära nog påkörda av dessa enduroentusiaster. Trist med människor (ofta män!) som visar noll hänsyn till natur- och friluftsliv. Det är dessutom förbjudet i lag att framföra motordrivna fortskaffningsmedel på detta sätt.

I mina mest kritiska stunder brukar jag hävda att all motorsport borde förbjudas. Det kanske är att gå lite väl långt, men visst är det ganska sorgligt att man kan bli både rik och berömd genom att hänge sig åt (manliga) lekar som äventyrar jordens framtid!?

Spår av manlig enfald

Vad manlig enfald bidrar till är både uppenbart och en gåta.

Vår tid på jorden

Upplandsmuseet pågår utställningen Vår tid på jorden med fotografier av Mattias Klum. En se- och tänkvärd fotoutställning om jordens skönhet och skörhet.

Vår tid på jorden 2

Det är Vår tid på jorden. Vi kan göra skillnad. Vi måste börja NU.

På grund av stor publiktillströmning är utställningen förlängd till 14 september. Det var tur för mig som var sen ur startgroparna.

Om du inte har möjlighet att besöka Upplandsmuseet finns boken Vår tid på jorden av Mattias Klum och Johan Rockström att låna på många bibliotek.

 

 

 

 

Närbilder på nationaldagen

På nationaldagen passar det väl utmärkt med några närbilder av vad den uppländska myllan förmår att ge!?

Plantor under fiberduk

Så här såg det ut i pallkragen för några veckor sedan…

Sallad och mangold i pallkrage

…och nu är samma pallkrage överfull av sallad och mangold.

Pallkrage med rödbetor

I en av de andra pallkragarna är rödbetorna på gång…

Pallkrage med squashplantor

…och de förkultiverade squashplantorna trivs också med livet på kolonin.

Det är bara några minuters promenadväg från mitt och Idas hem till Tunabergarnas odlarförening, där vi delar en kolonilott med en vän. Närodlat med andra ord och även någorlunda ekologiskt. En del av de frön vi har satt i år är ekologiska och mycket av jorden och gödningen är godkänd för KRAV-odling eller hämtad från lottens kompost. Artificiella bekämpningsmedel och konstgödsel är givetvis uteslutna. Och odlingslådorna är återbrukade pallkragar. Vi försöker dessutom minska på och samordna biltransporterna vid inköp till odlingssysslorna.

 

Tecknat mot klimatförändringarna

Att teckna utsläppsrätter kan vara ett sätt att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Ett annat är att ta del av och sprida tecknad film på temat. Att skriva under uppropet Radikalisera klimatpolitiken nu är ett tredje. Jag behöver väl knappast säga att de olika alternativen givetvis går att kombinera!?

 

 

 

 

Orimligt veckoslutsturistande

Idag skriver DN Resor bland annat om veckoslutsresor till Hemavan, en artikel som jag tyvärr inte kan länka till eftersom den (ännu) inte finns på tidningens hemsida. Efter att ha vandrat Kungsleden från Hemavan till Ammarnäs kan jag meddela att Vindelfjällen är en riktig höjdare. Jag är dock mindre imponerad av DNs weekendreportage.

Artikeln, med rubriken ”Tre timmar från Stockholm city”, går ut på att visa hur nära det är från Stockholm till Hemavan och hur mycket man kan trycka in på ett veckoslut i denna miljö. Jag kan förvisso förstå det lockande i att få ut maximalt av ett par, tre dagar i fjällen och lyckas kombinera det med att vara i tid till jobbet på måndag morgon. Men ur perspektivet hållbart resande är hela upplägget förkastligt. Här förstår jag inte vad som har hänt med DNs ambitioner på området. För några år sedan försökte tidningens resereportage redovisa flygets bidrag till utsläppen av växthusgaser, visa på problemet och framhålla alternativa färdsätt. I den aktuella artikeln är det flyget som förs fram som förstahandsalternativet och tidningen missar till och med att nämna att man kan ta tåg med Inlandsbanan till Storuman och buss därifrån till Hemavan.

Jag tror jag vet vad ett starkt sug efter fjällvärlden innebär. Och jag fattar att det måste bli flyg tur och retur om man som Mälardalsbo ska få ett helt veckoslut i Vindelfjällen och samtidigt köra på som vanligt i vardagen därhemma. Men hör och häpna, man kanske inte ska lyckas med dylika weekendresor! För hur rimligt är upplägget med tanke på jordens belägenhet!? Om det ska finnas några glaciärer kvar att besöka i fjällvärlden är det hög tid att tänka om och sluta turista på detta orimliga sätt. Och DN Resor, kom igen, återgå till att visa på flygets miljökonsekvenser och peka på lite mer hållbara alternativ framöver.