Fruktcocktail med okänd hälsoeffekt

Idag kom ännu ett i raden av matlarm. Naturskyddsföreningen har begärt ut siffror från Livsmedelsverket som visar att det finns rester av bekämpningsmedel i 87 % av konventionellt odlade frukter. Inför sådana siffror är det sunt att känna oro. Livsmedelsverket manar dock till lugn inför den cocktail av olika bekämpningsmedel som återfinns i fruktdisken: ”Att äta mycket av olika frukter och grönsaker är bra för hälsan oavsett om de är ekologiskt eller konventionellt odlade. Det finns så små rester av bekämpningsmedel kvar i konventionellt odlade grödor, så av hälsoskäl behöver du inte välja ekologiskt. Men vill du värna om miljön och de som arbetar på frukt- och grönsaksodlingar kan du välja ekologiska alternativ.”

Jag säger inte att Livsmedelsverket saknar vetenskapligt stöd för sin hållning. På samma gång förefaller mixen av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker – och denna blandnings okända hälsoeffekter – både oroväckande och ohållbar. Därför väljer jag i allt högre utsträckning ekologiska frukter och grönsaker. Av hälsoskäl, men kanske inte minst för miljöns skull och i solidaritet med de människor som arbetar på odlingar och plantager. Det kostar lite extra men jag har upptäckt att det finns ganska mycket i mitt liv som jag kan avvara för att möjliggöra denna utgiftsökning.

På Naturskyddsföreningens hemsida listas fem frukter som du vill byta till eko. Många livsmedelsbutiker har successivt utökat sitt utbud av ekologiska varor. Om du trots allt saknar någon eko/reko vara i din butik, ta upp det med butikspersonalen – eller ännu hellre med butiksägaren. Eller rösta med fötterna och handla bara i butiker med ett bra sortiment av ekologiska varor. En annan väg till ekologiska frukter och grönsaker är att prenumerera på Ekolådan.

 

 

Annonser

Återbruk: Pallkragar

Pallkrage

Det är populärt att odla i pallkrage. Nya pallkragar, lådor och odlingsbänkar finns att köpa hos de flesta trädgårdshandlare, men priserna är höga. Man kan också fråga sig varför man nödvändigtvis ska ha nyproducerade saker som ändå snart är jordiga, kantstötta och märkta av väder och vind!? Därför står det numera ett antal begagnade pallkragar på vår kolonilott.

Vi har köpt våra pallkragar genom ett företag som säljer emballage till transportbranschen. Firman kunde erbjuda både bättre begagnade kragar som fortfarande går att stapla och kragar som blivit skeva eller rejält slitna men som håller för några säsongers odling. De senare hade sannolikt kasserats om ingen förbarmat sig över dem. Ett smart återbruk där en produkt får förlängd livstid på ett nytt användningsområde. Och billigt blev det dessutom. För samma summa som vi skulle fått två nya pallkragar hos en trädgårdshandlare fick vi nu ett tiotal med härliga patina.

Tänk utanför boxen – eko i hela lådan

EkovinlådanEkovinlådan Vår II

Påsktidens glädje och fest(er) är här. Idag kom lådan med vårviner som jag beställt till närmaste Systembolagsbutik. Vinerna i lådan är producerade av ekologiska druvor, odlade på småskaliga gårdar. Det ska bli spännande att ta del av innehållet den närmaste tiden.

Ekovinlådan Vår (nr 73010) i Systembolagets beställningssortiment (importör Vinik) fick mig också att upptäcka något jag borde känt till för länge sedan: Ekolådan. Överväger att testa hemleverans av ekologiska frukter och grönsaker. Kanske har någon av bloggens läsare erfarenheter av den eller liknande ”ekokasse-tjänster” och kan komma med en recension i en kommentar!?

 

 

 

Lär känna ditt land(skap)

Skrev ett inlägg om hållbart semesterresande för ett par veckor sedan. Hemester och resurssnåla utflykter i närmiljön kan vara ett härligt sätt att göra något hållbart under lediga stunder och perioder.

Magnus och Upplandsledenskylt

Magnus och Upplandsledenskylt i närheten av Flottsundsbron söder om Uppsala.

Med start i höstas började jag och min fru ett flerårigt vandringsprojekt. Vi tänker bocka av Upplandsledens samtliga etapper under de närmaste åren och bloggar längs vägen. Det är ett sätt att lära känna vårt land(skap) och hitta till många av de smultronställen som vi har hört talas om men aldrig tagit oss tid att besöka. Vi försöker genomföra vandringarna på ett någorlunda hållbart sätt. Senast blev det buss till startpunkten i Sunnersta och tåg hem från Knivsta som var vandringsmålet.

Cykelpool för lastcyklar i Uppsala

Hållbara handlingar har tidigare uppmärksammat last- eller lådcyklar som en möjlighet att minska bilberoendet samtidigt som de kan göra vardagen lite smidigare. Nu berättar UNT att Sveriges största cykelpool för lastcyklar invigs i Uppsala i juni. Efter initiala kontakter med min hyresvärd Uppsalahem har jag inte lyckats gå vidare med frågan under vintern. Uppsalahem var inte avvisande till tanken om en lådcykelpool i Tuna backar, men har inte heller visat något fortsatt aktivt intresse. Nu kanske det öppnar sig en möjlighet via Uppsala Cykelförening och det vore spännande med ett samarbete mellan den kommande lastcykelpoolen och hyresvärden i mitt bostadsområde. Jag har precis gått med i UCF och anmält intresse att stå som värd för en cykelkärra och en lådcykel i Tuna backar. Vi får hoppas att det går att förverkliga, för som hyresgäst kommer jag nog att behöva Uppsalahems hjälp att hitta en skyddad parkeringen för ekipagen.

Glad Påsk!

Den globala textilindustrin ett år efter katastrofen

Hållbara handlingar har haft en stilla vecka och stillheten fortsätter även under påskhelgen. Fast undantaget bekräftar som bekant regeln. Tidigare på förmiddagen sände Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin Konflikt ett intressant avsnitt om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh, då 1 138 människor dog när fabriken Rana Plaza rasade samman. Jag missade tyvärr sista halva av programmet, men tänker ”lyssna ikapp” via podradion (som du når via länken till avsnittet ovan).

För den som vill veta mer om den globala textilindustrin rekommenderas ett besök på Swedwatch hemsida. Swedwatch är en ideell förening och partipolitiskt obunden researchorganisation vars syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskrelaterade företags verksamheter i utvecklingsländer. Några andra källor till fördjupade kunskaper i frågan är Fair Trade Center, Clean Clothes Campaign (svenska nätverket Rena kläder hittar jag tyvärr inte någon hemsida till längre) och Föreningen Medveten Konsumtion.

Med önskan om en fin påskhelg. I natt blir påsken dessutom glädjefylld!

Hållbart semesterresande

Så här i mitten av april börjar planerna för sommarens ledighet att ta konkret form. I alla fall är det så i mitt hushåll. Semesterresor och turistande rimmar ibland illa med hållbar utveckling. Handen på hjärtat – hur eko och reko är dina planer inför sommaren?

Nätverket Schyst resande lyfter de sociala och ekonomiska baksidorna av våra semestervanor. För den som istället vill få uppslag om mer hållbara resmål finns Ethical Traveler. Det är en ideell organisation som vill “empower travelers to change the world”. Utifrån kategorierna miljö, social välfärd, mänskliga rättigheter och djurskydd listar organisationen världens tio mest etiska res- och turistmål. Ett annat tips är Ethical Travel Guide, som finns som både bok och e-bok. En annan möjlighet är att lyfta frågor om hållbar utveckling med det företag som man är på väg att köpa en semesterresa av. Att välja det reseföretag och det resmål som är ”bäst i klassen” är ju bättre än att inte anstränga sig alls.

Samtidigt gäller det som alltid att tänka lite själv. Att flyga till Bahamas eller Palau (resmål som Ethical Traveler listar som tio-i-topp) är ju trots allt inte den mest hållbara handling man kan göra som nordbo. Ja, ibland kanske du och jag helt enkelt behöver inse att vi måste avstå från visst resande. Eller i varje fall inte förverkliga en resa till andra sidan jorden varje år.

 

 

 

 

Radikalisera klimatpolitiken nu

Hållbara handlingars hjärta är grönt men inte partipolitiskt (bak)bundet. Däremot tar jag gärna ställning i miljöpolitiska frågor och stöder angelägna initiativ. Det upprop som nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu genomför är ett sådant. Jag har skrivit under det. Gör det du också!

Nedan följer uppropet i dess helhet, hämtat från nätverkets hemsida:

”Vi som undertecknar detta upprop är oroade av den globala uppvärmningen. Det som förenar oss är två saker.

Det ena är att vi tillhör den rika delen av världens befolkning. Det andra är att vi är beredda att acceptera politiska beslut som kan leda till lägre privat konsumtionsnivå och till en förändrad livsstil, till exempel när det gäller transporter och matvanor. Detta under förutsättningen att resultatet av förändringarna kommer de människor tillgodo som riskerar att drabbas hårdast av den globala uppvärmningen – redan fattiga människor i vår nuvarande värld samt kommande generationer.

Vi tror inte att ett samhälle med förändrad livsstil behöver bli sämre för oss medborgare. Inte om det förenas med minskade orättvisor inom landet. Däremot kan stora orättvisor inom den rika världens länder skapa svårigheter för en bred acceptans för en radikalare klimatpolitik.

Vi tror att det kan vara bättre att leva i ett hållbart samhälle som präglas av ett mer etiskt tänkande och som är mer inriktat på kvalitet än på kvantitet. Det som gör oss beredda att ändra livsstil är dock inte grundat på tron att vi själva därmed ska få det bättre. Istället handlar det om omtanke om de människor som riskerar att drabbas värst av den globala uppvärmningens konsekvenser; såsom ökad fattigdom, svält och död.

Vi vill inte tyngas ner av samvetskval för att åtgärder som skulle kunna minska Sveriges bidrag till den globala uppvärmningen inte genomförs på grund av vår egen bekvämlighet och rädsla för förändringar. Istället vill vi att Sverige ska präglas av en livsstil som är moraliskt försvarbar ur ett klimatperspektiv – att vi får en hållbar livsstil som vi kan vara stolta över – och som kan inspirera andra länder till efterföljd.

Dessutom kommer klimatförändringarna att leda till svåra påfrestningar på världsekonomin när de väl har uppstått. Det gör att vi förmodligen har att välja mellan att arbeta förebyggande, och därmed på ett planerat sätt ändra vår konsumtionsnivå, eller påtvingas förändringar av vår konsumtion på ett oplanerat och okontrollerat sätt.

Därför har vi en uppmaning till samtliga politiska partier: besluta om så radikala åtgärder att Sverige inte bidrar till utsläpp som fortsätter att driva upp jordens medeltemperatur på det sätt som forskarna varnar för – och det gäller även om åtgärderna leder till lägre konsumtionsnivå och till förändringar av den nuvarande livsstilen i Sverige.”

Här skriver du under uppropet!

Minskad och förändrad köttkonsumtion #3

Enligt färska siffror som Jordbruksverket och Livsmedelsverket tagit fram åt DN så har svenskens köttkonsumtion ökat från 50,9 kg/år till 88,2 kg/år från 1950 till 2013. Det är en ökning med ungefär 73 procent på sex decennier. Den mest markanta ökningen har skett under de senaste två decennierna, från 60,1 kg/år 1990 till dagens rekordnivå.

Men det går faktiskt att bryta utvecklingen. Sedan nyår har jag som ambition att både minska och förändra min köttkonsumtion. Och jag är faktiskt på god väg att nå mitt mål, att halvera konsumtionen och äta max 25 kött inklusive fisk under året. För under första kvartalet 2014 åt jag inte mer än ungefär 4,3 kg kött, varav cirka 2,8 kg var fisk och skaldjur. Om jag kan hålla denna konsumtionsnivå handlar det om si sådär 17 kg kött under 2014.

Att minska på köttkonsumtionen har hittills inte känts som någon större uppoffring. Däremot upplever jag det ibland som lite svårt att välja eller få tag på kött som är så bra som möjligt både ur miljöperspektiv och djuretisk synvinkel. Köttguiden är förvisso en väldigt bra hjälp när mina kunskapsluckor blir för påtagliga. Men det händer också att jag av gammal vana inte reflekterar aktivt över det kött som jag köper i butik eller beställer vid restaurangbesök. Här återstår det alltså en hel del att göra under resten av året (och livet). Lägg därtill att jag paradoxalt nog behöver öka min konsumtion av fisk och skaldjur. Om jag ska nå upp till de svenska kostrådens rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger i veckan behöver jag bli ännu bättre på att prioritera vilket kött jag äter. Men det får bli något jag jobbar med efter påsk. Än så länge gäller Stora fastan.