Tvätta händerna

Pumptvål och handsprit

Pumptvål och handsprit + en handduk avsedd för tvättade händer – svårare än så behöver det inte vara att skapa förutsättningar för god handhygien i köket!

I början av min utbildning sammanfattade en av våra lärare de fem viktigaste råden för kökshygien med följande ord: ”Tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna, tvätta händerna.” Börjar det bli tjatigt?! Antar det, men bakom den repetitiva lustigheten ligger mycket klokskap. Och som blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker jag nu ta chansen att vara basalt och lite präktigt undervisande. För handtvätt är viktigt – både för din egen och andras hälsa (och så i förlängningen även för en hållbar utveckling).

De allra flesta vet att man ska tvätta händerna före matlagning, men det är ändå lätt att glömma eller prioritera ned handtvätten i vardagen. Det är också vanligt att händerna tvättas på fel sätt eller på fel plats.

När händerna tvättas ska det göras ordentligt, alltså inte bara handflatan utan även baksidan av händerna, mellan fingrarna, kring naglarna och upp över handlederna. Det är också viktigt att skölja av händerna ordentligt i ljummet vatten så att smuts och mikroorganismer verkligen försvinner. Därefter torkas händerna lämpligen på en torr och ren handduk som bara är avsedd för handtvätt. Behöver jag säga att händer inte ska torkas på diskhandduken!? Att ha tvål i en pumpflaska placerad på diskbänken är både smidigt och hygieniskt. Handsprit är dessutom ett bra komplement till tvål och vatten.

Om handtvätten ska bli väl genomförd behöver den få ta en liten stund. I många förskolor och skolor sjunger man en särskild sång för att markera den tid handtvätten ska få ta. Du väljer själv om du sjunger, men ibland säger man att det bör ta minst lika lång tid att tvätta händerna som att sjunga Blinka lilla stjärna.

Det är i köket händerna ska tvättas före det att livsmedel hanteras. Att gå in på toaletten och tvätta händerna medför onödiga hygieniska risker. På toaletten finns det nämligen bakterier från tarmkanalen som kan sprids till köket via händer som tar i kontaminerade kranar, handdukar och dörrhandtag.

I många fall behöver händerna tvättas även under matlagningens gång. Efter kontakt med rått kött eller råa och kanske jordiga grönsaker och frukter är det till exempel bra om händerna tvättas. Likaså om händerna kommer i kontakt med förpackningar som kanske inte är helt rena. Samtidigt ska handtvätten givetvis inte bli så rigorös att matlagningen blir praktiskt ogenomförbar. Använd tvål och sunt förnuft!

Förresten – visste du att handtvätten har en egen dag?! Global Handwashing Day uppmärksammas den 15 oktober varje år.

Fulmjöl blir fin frukostlimpa

Det blir en del mjölspill vid brödbak. Förr hamnade spillet oftast i kärlet för komposterbart här hemma. Bättre där än i brännbart, men ändå ett onödigt resursslöseri. För både miljön och plånboken tjänar ju på om så mycket som möjligt av mjölet kommer till användning.

Fulmjöl från bakbordet

Fulmjöl hopskrapat från bakbordet.

Mjöl som varit på bakbordet ska inte tillbaka i påsen med torrt mjöl. Däremot kan man ju samla och spara mjölspill på annat sätt. Sedan något år tillbaka står det därför en burk för ”fulmjöl” i vårt skafferi. Efter några bak med mjölspill kan burkens innehåll användas i lämplig deg. Kanske inget för de finaste vetebullarna, men alldeles utmärkt till matbröd i vardagen. Så kan fulmjöl från bakbordet bli till en limpa på frukostbordet!

Bee’s Wrap miljövänligt alternativ till plast

Jag har just beställt Bee´s Wrap, en produkt som verkar vara ett smart och naturligt alternativ till plastfolie.

Bee's Wrap ark

Bee’s Wrap ark. Foto: Emily Blistein, http://www.beeswrap.com.

Bee’s Wrap-arken är miljövänliga, gjorda av ekologisk bomullsmuslin, bivax, jojobaolja och kåda. Enligt tillverkaren gör kombinationen av bivax och jojobaolja dessutom att matvarorna hålls fräscha. Produkten kan användas för förvaring av bröd, ost, grönsaker och frukt, eller för att göra ett smörgåspaket eller täcka en skål. Rekommenderas dock inte till rått kött.

Bee's Wrap lätt att använda

Bee’s Wrap är lätt att använda. Foto: Emily Blistein, http://www.beeswrap.com.

Arken förefaller lätta att använda. Det är bara att slå in livsmedlet och värma med handen så hålls det på plats. Materialet rengörs i kallt vatten och när arket har torkat är det bara att använda det igen. Och igen. Och igen.

Bee’s Wrap får fem av fem gafflar av Allt om mat. Produkten finns bland annat att köpa genom Bucks and Spurs i Stockholm.

Kaffesump till hallonbuskarna

Jag har tidigare skrivit om kaffesump som mullförbättring och gödningsmedel. Här hemma återbrukar vi stora plasthinkar från ett skolkök som kärl för sumpen. Igår var båda hinkarna fulla och det fick bli en promenad till kolonilotten för att tömma dem.

Hinkar med kaffesump

Återbrukade hinkar fyllda med kaffesump.

I mitten av februari var jorden givetvis hård. Istället för att mulla ned den kväverika sumpen i jorden spred jag ut den bland hallonbuskarna. Sedan får kommande snösmältning (det kom nysnö i natt) och vårregn göra jobbet.

Kaffesump som jordförbättrare

Kaffesump är en fin jordförbättrare och hallonbuskarna gillar kväve.

Någon berättade att hallonbuskar behöver rikligt med kväve. Det ska visst också vara bra med kväve tillgängligt när de nya skotten kommer på våren. Med andra ord får det bli fler turer med hinkarna framöver. När jorden blivit lite lättare att bearbeta ska jag dessutom vända ned kaffesumpen i mullen. För på ytan är ju sumpen inte mycket till mullförbättrare.

Hallonbuskar och kaffesump

Hallonbuskar och kaffesump i väntan på våren.

Gör det rätta

Lagom till Alla hjärtans dag kör Greenpeace en tuff men inte kärlekslös kampanj mot konfektyrföretaget Cloetta. Det svenska chokladmärket är nämligen ett av flera varumärken som idag använder smutsig palmolja i sin choklad och gör konsumenter till omedvetna medbrottslingar i skövlingen av Indonesiens regnskog.

I Greenpeace kampanj ”Gör det rätta, gör slut med Cloetta” ingår sajten detärintejagdetärdu.se. Där kan man genomgå ett relationstest och se om man vill fortsätta käka Polly, Bridgeblandning och Kexchoklad, eller ta en paus från sitt bidrag till regnskogsskövlingen.

Och du förresten – godisstopp är bra för hälsan och ger mer pengar över till annat. Måste du trots allt ha godis på Alla hjärtans dag, köp något som är KRAV– och/eller Fairtrademärkt istället! Ett gott råd som gäller årets alla dagar!

Satsning som sladdar

Regeringens satsning på miljöbilar sladdar” skriver DN och kallar det hela för en flopp. Förra året betalades det ut endast 1546 supermiljöbilspremier i Sverige, och bara 141 till privatpersoner. De drygt femtonhundra premierna är betydligt färre än Transportstyrelsen budgeterat för. Den begränsade miljöbilspremien på 40 000 kronor verkar vara en hake för konsumenterna, men ett ännu större problem är bristen på laddningsställen vid bostäder och arbetsplatser. ”I dag är det i praktiken omöjligt att ha elbil om du bor i bostads- eller hyresrätt, för det finns sällan några vettiga laddningsmöjligheter i garagen”, förklarar professor Harry Frank i artikeln.

Jag och min fru bor i en lägenhet som ägs av Uppsalahem, Uppsalas största hyresvärd. Vad jag vet så finns det inga laddstolpar eller andra särskilda uttag för laddning av elbilar i vårt bostadsområde. Men jag har inte ansträngt mig för att ta reda på fakta i målet, och inte heller provat att driva frågan. En anledning är väl att elbilsfrågan (ännu) inte varit aktuell i praktiken för just vårt hushåll. Fast det hindrar ju faktiskt inte att jag undersöker möjligheterna och genom min aktivitet visar att det finns hyresgäster som är intresserade av frågan. Ja, om vi är många som engagerar oss och visar att det finns en efterfrågan ökar sannolikt möjligheten till en utbyggd infrastruktur för elbilar. Sagt och gjort. Dags att mejla Uppsalahem och sondera terrängen.

Andra, inte jag

Idag publicerar Livsmedelsverket en ny undersökningar om konsumenternas kunskap, attityder och beteende kopplat till matsvinn. Studiens resultat kan sammanfattas med orden ”andra, inte jag”. SLV skriver bland annat följande: ”De flesta upplever inte att de slänger särskilt mycket mat. Istället är matsvinnet ett problem för andra, för samhället i stort och för världen. Detta trots att ny statistik visar att svenskarna i genomsnitt slänger motsvarande en månadskostnad mat varje år.”

SLV tipsar också om hur man kan minska matsvinnet.

Halvera och dubblera

Det är lätt att misströsta om jordens framtid. Utmaningarna är gigantiska och sammanhangen ofta svåra att förstå. Som enskild konsument är det inte konstigt om man känner sig liten och otillräcklig. Gör en förändring av mitt vardagsbeteende verkligen någon skillnad i det stora hela? Och om jag vill försöka göra något, var ska jag i sådana fall börja?

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” brukar det heta. Det ligger mycket i det. Ett vanligt råd till den som vill ställa om till ett mer hållbart liv är att starta med något. Det kan handla om att börja köpa KRAV-märkt mjölk eller att välja elavtal som är märkt Bra Miljöval. En handling som sedan kan utökas och bli två, tre o.s.v.

Ett annat sätt att konkretisera detta ”något” som du och jag faktiskt kan göra – och som givetvis inte står i motsättning mot ”adderandet” ovan – är att tänka i termer av halveringar och dubbleringar. På områden där man tycker att det är svårt att helt upphöra med ett beteende kan det vara ett sätt att trots allt börja en förändring i mer hållbar riktning. Och har man halverat sin miljöbelastning eller dubblerat miljönyttan på ett område, ja, då har man ju faktiskt gjort en hel del. För att ta några konkreta exempel från vitt skilda områden:

– Få solälskare är villiga att helt ge upp vanan att åka till sydligare breddgrader på semester. Men visst är det möjligt att göra det hälften så ofta, eller i alla fall bara varannan gång med flyg?!

– Plastpåsar är bra till mycket och för de flesta av oss är det nog inte rimligt att helt sluta använd dem. Fast det är fullt möjligt att halvera konsumtionen genom att återanvända varje varje plastpåse minst en gång. En halvering av förbrukningen och dubblering av nyttjandet!

– Byxor och tröjor hamnar lätt i tvättkorgen av gammal vana. Tänk om plaggen istället vädras ordentligt varannan gång de brukar hamna i tvätten. Det halverar användningen av vatten, tvättmedel och el, och ökar samtidigt klädernas livslängd rejält.

– Många med mig har ovanan att kopiera onödigt enkelsidigt. Behöver jag säga vilken dubblering som skulle kunna halvera pappersåtgången?!

Det var fyra exempel. Strategin kan så klart översättas till en mängd olika områden. Det går dock sällan att kämpa på alla fronter samtidigt. Fast om man börjar med en halvering och/eller dubblering på ett område är en utveckling startad. Och erfarenheten av att det faktiskt går att förändra sitt vardagsbeteende i en mer hållbar riktning leder gärna till fler insatser. På nya områden eller som halveringar som halveras en gång till och dubbleringar som dubbleras om och om igen!

Använd gärna kommentarsfunktionen och berätta om möjliga halveringar och/eller dubbleringar i ditt liv!

Skolmaten i Uppsala blir 100 procent ekologisk

Uppsala blir en av de första kommunerna i landet att införa helt ekologisk mat i skolorna rapporterar SVT. Målet är att all mat som serveras i kommunens skolor och förskolor ska vara ekologiskt producerad om nio år. Idag är det en femtedel av livsmedlen som är det. Kommunstyrelsen klubbar det framsynta beslutet i morgon onsdag. Ett viktigt beslut vars genomförande det blir spännande att följa, tänker Hållbara handlingar.

Minskad och förändrad köttkonsumtion #2

Det har gått drygt en månad av 2014. Dags att göra en första avstämning av min ambition att minska och förändra köttkonsumtionen.

Hittills i år har jag konsumerat ungefär 2 200 gram kött. Om jag fortsätter med samma konsumtionstakt kommer jag att missa min årsmålsättning om max 25 kg kött (inklusive fisk och skaldjur) med något kilo. Fast det finns ju elva månader kvar att jobba med frågan, och om jag får säga det själv så är det ändå en hyfsad start.

Ungefär hälften av min köttkonsumtionen hittills i år består av fisk och skaldjur, en fjärdedel är fläskkött och den resterande delen utgörs av nöt och fågel. Jag borde öka andelen fisk och skaldjur lite till framöver, men är nöjd med att i princip alla råvaror från havet har varit KRAV– och/eller MSC-märkta. Däremot känns det mindre bra att mängden fläsk är så pass stor. Här skulle jag önska nå längre vad gäller en orientering mot mer av naturbeteskött av nöt och lamm, samt vilt. Jag behöver också läsa på mer om dessa frågor för att göra bästa möjlig köttval framöver.

Apropå förändrade matvanor så uppmärksammar DN att svenskens konsumtion av kött ökade 2013 och att det är fågelkött, men även nöt- och fläskkött, som står för ökningen. Av samma artikel framgår det att mjölkkonsumtionen sjunkit, men att vi äter mer av mjölkprodukter som ost, fet grädde, filmjölk och yoghurt. När jag läser om alla dessa animaliska produkter blir jag nyfiken på hur det går för vegetabilierna? När presenteras statistiken över deras utveckling? För det vill ju till att vi minskar konsumtionen av animalier och ökar andelen vegetabilier om jorden ska kunna föda allt fler människor och klimatförändringarna ska kunna bromsas i tid.