Återtagningseffekten

I dag är det Black Friday med hysterisk shopping i USA och i morgon är det En köpfri dag (Buy Nothing Day) både här och där på klotet.

På tal om att handla genom att inte handla. Om man minskar eller helt avstår från konsumtion på ett område frigörs vanligen resurser som kan användas till annat. Ur perspektivet hållbar utveckling är det dock viktigt att fundera på vad detta resursutrymme används till.

För att ta ett talande exempel: Ett hushåll minskar sitt matsvinn genom att planera sina inköp väl, förvara livsmedel på ett optimalt sätt och göra matlådor av rester. Något som minskar hushållets miljöbelastning, men också innebär sparade pengar. Låt oss säga att matkostnaden sänks med tre till fyra hundra kronor i månaden. Det medför en besparing på 3 600 – 4 800 kronor per år. Frågan är vad hushållet gör med dessa pengar?

Här finns en uppenbar risk för det som brukar kallas återtagningseffekten (rebound-effekten), att hushållet använder det uppkomna resursutrymmet till mindre hållbar konsumtion. Om hushållet exempelvis använder pengarna som ett bidrag till en Thailandssemester blir vardagsarbetet för att minska matsvinnet tämligen meningslöst ur miljösynpunkt. Hushållet får ett fint bidrag till en lång flygresa, men särskilt klimatsmart är inte ekvationen. Ett mer hållbart sätt att använda det uppkomna resursutrymmet är att använda det för grön produktkonsumtion eller köp av resurssnåla tjänster. En ökning av andelen ekologiska livsmedel i varukorgen kan vara en väg. Ett eller flera ”gratis” bio-, teater- eller museibesök för hela hushållet en annan.

Att steg för steg minska andelen varor i hushållsbudgeten till förmån för konsumtion av resurssnåla tjänster som kulturupplevelser, utbildning och friskvård är nödvändigt för att undvika återtagningseffekten. Annars leder minskad varukonsumtion på ett område lätt till ökad varukonsumtion på ett annat.

Så var medveten om återtagningseffekten om du vill göra en verklig netto-insats för miljön. Vill du läsa mer om återtagningseffekten rekommenderar jag Stefan Edmans utredning Bilen, Biffen, Bostaden.

Annonser

2 thoughts on “Återtagningseffekten

  1. Håller med dig om vad att risken är att man sparar in pengar genom att leva resurssnålt med t ex mat och att man sedan använder pengarna för att göra något ännu mer miljöförstörande men vad jag inte håller med om att det är helt i onödan eftersom familjen troligen hade åkt till Thailand hur eller hur, med eller utan resurseffektiv matlagning som ett sätt att spara både pengar och miljö och därför tycker jag allt man gör är bättre än att göra inget.

  2. Det ligger något i att en god strävan kan ha ett visst värde även om återtagningseffekten skulle ”äta upp” delar av eller hela miljönyttan. Konsumenten kan till exempel ha fördjupat sina kunskaper om hållbar utveckling, kunskaper som säkert kommer till användning i andra sammanhang. Fast det faktiska problemet med förlorad netto-insats för miljön kvarstår. Ett problem vi behöver komma åt om planeten ska ha en framtid!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s